Hoppa till huvudinnehåll

Dansar som flickor

"Dansa inte som en flicka / Jag ska dansa / Rör dig inte som flicka / Jag ska röra mig"

Credits TEXT: Khaled Alesmael Översättning: Trifa Shakely 11 september 2018

Khaled Alesmael är journalist och författare, född i Syrien. Prisbelönt för sitt arbete i radio och teve i Damaskus, Beirut, Amman, Kairo och Istanbul. Efter flykten till Sverige fick han permanent uppehållstillstånd 2015. Har arbetat på Uppdrag granskning och gjort reportage för bland annat Konflikt i P1 och tidningen Ottar. "Selamlik" är hans debutroman. Nu jobbar Khaled som frilansjournalist.

Skam … skam … skam …

Dansa inte som en flicka

Gå inte som en flicka

Sitt inte ned som en flicka

Skam … skam … skam …

Tala inte som en flicka

Ät inte som en flicka

Klä dig inte som en flicka

Skam … skam … skam …

Tänk inte som en flicka

Viska inte som en flicka

Titta inte som en flicka

Skam … skam … skam …

Skratta inte som en flicka

Gråt inte som en flicka

Somna inte som en flicka

Skam … skam … skam …

Mor är en flicka

Moster är en flicka

Faster är en flicka

Systern är en flicka

Min granne är en flicka, min vän är en flicka och

min leksak är en flicka.

Och flickan kommer närmare mig, glider in i min garderob, lägger sitt huvud på min kudde och sin midja mot min midja och hennes ben längs min vägg och korsade över mina tankar och hennes fötter vilande mot mitt huvud.

Hon har samma form och färg på ögonen som mina. Jag kallade henne Nadin.

De finaste stunderna var när Nadin gömde sig under mitt lila genomskinliga paraply. Vi hatade båda regn. Min mormor skulle ha sagt att regnet består av himmelns tårar över de döda. Men Nadin hatade regnet för att hon trodde att det var en gudomligt kall dusch som kom ner utan förvarning över människans skönhet. Vi båda älskade mitt paraply, inte för att det var genomskinligt och inte kunde dölja hemligheter, utan för att vi var närmast varandra under det. Det var där min och Nadins själar smälte samman, jag kunde se in i hennes femininitet, och våra steg blev ett medan vi gick på vägen, allt detta hände under mitt lila genomskinliga paraply.

En kväll kom vi hem, jag och Nadin, blöta av himmelns tårar, efter att vinden hade stulit mitt paraply. Som vanligt försvann Nadin så fort vi kom in i huset. Jag fann vardagsrummet som en vild djungel, golvet översållat av slemmig lera, och långa trädstammar hängde från tak till golv, och luften var full av skriken från köttätande, hungriga fåglar. Mellan träden såg jag mina syskons och min fars nakna kroppar. De hade sjunkit ned i leran ända till midjan. Nakna kom de fram till mig. Trälöv dolde deras ansikten men lämnade deras långa kön bara, hängde mellan deras ben. De placerade en kniv mellan mina händer. ”Döda Nadin ...”, sade de med gemensam röst.

Varmt och tjockt blod rann längst mina ben, och himlen fortsatte fälla sina tårar i tron att Nadin hade dött.

Skam ... skam …

Dansa inte som en flicka

Jag ska dansa

Rör dig inte som flicka

Jag ska röra mig

Lägg inte handen över din mun när du skrattar

Jag ska skratta

Gå inte som en flicka

Jag ska gå svängigt

Sitt inte som en flicka

Jag ska stå

Prata inte som en flicka

Jag ska prata

Ät inte som en flicka

Jag ska leva

Klä dig inte som en flicka

Ska jag vara naken?

Tänk inte som en flicka

Jag ska tänka

Viska inte som en flicka

Jag ska skrika

Titta inte som en flicka

Jag ser allt

Gråt inte som en flicka

Jag ska inte gråta

Donera

Stöd yttrandefriheten runtom i världen genom att ge en gåva till PEN/Opp. Varje bidrag gör skillnad!

Ge en gåva på Patreon
Fler sätt att engagera sig

Sök